Försvarar mig!

Jag måste ju få försvara mig! jag älskar bloggar om ni tänker efter får man veta massa snuskig information om alla ex och pojkvänner och alla kompisar man hatar man får reda på vem som bråkar med vem och massa skvaller det är ju bara ett rent nöje att läsa man får reda på vart folk står i vissa frågor och sånt som man dagligen kanske inte pratar om sånt är kul!


angående dejten är jag nu mer förvirrad än någonsin undra om vi ses igen? åh jag hatar killar!


// Barbie

om olika bloggar

min vän, barbie, läser ett flertal bloggar ett flertal gånger om dagen. hon har en lista på sina favoriter som hon liksom betar av kan man säga. ''nej, ingen uppdatering här... ingen här, OJ HÄR!'' slukar sig igenom texten snabbt för att sedan återgå till listan.. ''inget här..'' och så vidare.


jag var fixerad vid bloggar förut och var det en väldigt lång tid. jag fann det oerhört kittlande och spännande. idag läser jag knappt bloggar. sällan mina vänners, jag spelar mest med och säger att jag har läst dom. bröderna schulman har jag alltid följt och kommer fortsätta likaså. det är givande att läsa deras blogg, den ger mig något. nu är dom inte längre på VF utan har tagit ett initiativ med 99 inläggs nedräkning till deras sajt 1000apor.se lanseras, det, gott folk, är spännande.

det händer även att jag läser henrik schyfferts blogg, har börjat göra det allt mer.. det är härligt att se begåvning och talang. jag är så förbannat trött på alla andra bloggar. alla menlösa bloggar. enough.

OK then










jag har även en vän som ler och skrattar för att dölja tårarna. och en kompis som kämpar och står ut tills hon tillslut efter så mycket sorg, ilska och rädsla inte längre står ut och totalt kollapsar.

och barbie läser.

och jag läser och jag läser men jag kan inte riktigt sätta ordet på vem utav vännerna som är jag jag kan passa in på så många utav dom där det känns lite hemskt att inte veta vem man själv är. nejdu imorgon ska jag jobba mina första 5 timmar i världshistorien (nästan)  jag menar varför jobba när pengarna kan rulla in på guldfat ändå?



Kompis det går bra nu


Dejten blev inställd men vi provar igen på onsdag.

hm

jag läser inlägget här innan. läser det igen. och så ännu en gång. det ger mig inget. det är bajsprat. tråkigt och onödigt. det är inte igenomtänkt. jag kanske tar bort det senare. eller skriver om det lite. låter det vara kvar tills vidare. nu ska jag nämligen ut och köpa blomjord till pelargonerna. peace fuckers.


torsdag

de senaste dagarna har mina tankar oundvikligt gått åt hur man hanterar rädsla och sorg.. jag har funderat på hur folk i min omgivning, vänner, familj och bekanta hanterar dessa känslor.
jag har en nära vän, hon skriker och vill ha uppmärksamhet,  vill bli sedd. en annan nära person stänger in sig.. i flera år har hon suttit bakom en dörr. jag har även en vän som ler och skrattar för att dölja tårarna. och en kompis som kämpar och står ut tills hon tillslut efter så mycket sorg, ilska och rädsla inte längre står ut och totalt kollapsar. det finns en som presterar och presterar och presterar, gång på gång, helt perfekt, felfritt för att kompensera allt annat. jag vet en, som gömmer sig bakom smink, kläder och musik, som gör allt för att vara någon annan och slippa vara ledsen och rädd. det finns en annan som skiter i det mesta, som helt enkelt inte "bryr sig".. det finns dom som skriker ut allt och även dom som gömmer sig i tystnad. jag känner en som ständigt är på resande fot, som aldrig riktigt stannar någonstans och säger ''det här är hemma''. jag vet och känner så många personer som köper bort problemen, som tystar känslorna med en ny tröja eller ett par skor. det finns dom som skriver och dom som låtsas som ingenting.


konstigt nog vet jag ingen som inte flyr. som inte tar till någon tillflykt.

Barbie säger hej!

ja, ja, ja nu är jag här vid ett tillfälle med mer ork ska jag hata dig tillbaka men nu ska jag gå och handla!  synd att min betjänt har tagit ledidgt i helegen och jag får göra det själv. Man förstör ju naglarna av att bära den tunga maten.



Dejt i kväll!
Det man inte vet lider man inte av!



Barbie

fan

min snälle far går och köper söders största pizzor, men efter en pizza och två burkar pizzasallad är man ändå fortfarande inte riktigt mätt. bara jag som känner så? barbie vad säger du?


barbie, blond och blåst?

ibland undrar man ju hur min skärpta vän, barbie, fungerar. har gett lite hintar om att jag har skrivit lite i bloggen. noll reaktion. antingen tror hon inte att jag kan fullfölja något eller så är hon bara dum?


nu kom min snälla pappa med pizza!
c ya don't wanna be yaaa!

lite soppa sitter aldrig fel

ännu ett sms trillar in från denna gamla flamma som denna gång lyder:

"Kom och käka soppa!"

lite lätt förvirrad som jag kan vara, förstår jag inte riktigt. det ena leder till det andra och han ringer upp för att ivrigt förklara att man får gratis linssoppa vid medborgarplatsen, GRATIS! soppan var tydligen utsökt med en slotsbira till och ett erbjudande om öl och soppa kom upp som jag var tvungen att hoppa. fan, gratis mat slår aldrig fel.

"jag ska bli snygg och spanad ikväll!" N-O-T!

nej fifan.
åt helvete med allt.
åt helvete med vänner som uppger sig att vara annat än vad dom i verkligheten är.
åt helvete med kärlek och lycka som sedan visar sin baksida.

jag ägnar så mycket tid åt att göra saker jag ogillar och att göra saker för andras skull. nu är det slut på det.
fick ett rätt suspekt sms av en gammal flamma som lyder:

"Välkommen till dimman babe"

jag kontrade med:

"var?"

(det är nu det suspekta kommer)

"Startar i skallen, men sprider sig å förhoppningsvis smittar"






i mina öron låter det inte som något annat än gammal, hederlig klamydia.

lite konkret sådär..

jag funderade ännu lite till och kom fram till att jag kanske inte kan skylla allt gällande den här bloggen på min tendens att skjuta upp och aldrig avsluta saker. för vad hände egentligen? ett 2 år och fyra månaders förhållande skakades om helt för att sedan gå i kras, barbie åkte till dalarna (den jäveln) och inspirationen och ideérna som vanligtvis flödar på så bra blev mindre och mindre för att tillslut försvinna helt. sedan kom ångesten ("jag borde verkligen uppdatera bloggen lite..") och nu är jag tillbaka där jag började, med inspirationen till att blogga.

ett sms ramlade nyligen in på min lur från linje arton (mot farsta strand)

"Shit, återställare på skumpa. Inte dåligt."

man kan lita på linje arton, vilket är skönt. han ser till att alltid hålla tempot uppe. jag sitter med en kopp kaffe och känner mig gammal. skumpa... fan vad fränt.

nej nu måste jag göra i ordning mig ska åka till sjukhuset och hälsa på min käre mor. fred ut.


back on track

tänkte försöka komma igång lite igen. eller jag ska inte ljuga, jag har aldrig kommit riktigt igång med den här bloggen. jag ska göra mitt bästa och försöka igen.
den här bloggen ter sig som ett utav många projekt i mitt liv, vissa större, andra mindre. jag tror mer på det senare alternativet gällande det här, men vem vet? jag sprudlar dagligen av ideér och inspiration vilket får mig att påbörja mängder av större och mindre projekt. (men näst intill aldrig avsluta dom) där kommer bloggen in i bilden.. jag ska göra ett försök till att bli lite mer aktiv med bloggandet.

annars är det mest en svettig, lökig och bakfull lördagmorgon. jag äter gorgonzola och luktar likaså. barbie är sur på mig. ibland har man bara sig själv att skylla.


RSS 2.0